Kultur och fritid

Från Sydarkiveras Wiki

Gräva.png

Denna sida är under konstruktion!
Denna sida kan innehålla fel, dåliga formuleringar eller sakna material.
Våra duktiga wikiredaktörer arbetar med att slutföra materialet så fort som möjligt!

▼ HANDBOKEN ▲

Verksamhetsområden

Arkivleveranser

Arkivredovisning

Arkivtillsyn

Dataskydd

Digitalisering - digitalt arbetssätt

Hantera, lagra och förvara

Hemliga handlingar

Informationshantering

Insyn och åtkomst

Organisation och roller

Praktiskt arbete i arkivet

Standarder

Systemförvaltning

Särskilda informationstyper

Guider till Sydarkiveras verktyg

External testbed / Extern testbädd

VerkSAM Arkivredovisning

Kulturverksamhet

Kulturverksamheten kan se olika ut från kommun till kommun och från region till region. De väljer själva hur organisationen för kultur- och fritidsverksamheten ska se ut. Vanligast är att det finns en gemensam kultur- och fritidsnämnd.

Det finns tre nivåer på hur ansvaret över kulturen ser ut i Sverige. Det finns en lokal nivå i form av våra kommuner. Kulturverksamheten på kommunal nivå sker på frivillig grund, bortsett från biblioteken. Det allmänna biblioteksväsendet i Sverige regleras av bibliotekslagen. Där regleras att varje kommun ska ha folkbibliotek och att folkbiblioteken särskilt ska främja läsning och tillgång till litteratur. Kommunerna kan också ha ansvar över kulturanläggningar såsom museer, teaterhus, kulturhus osv. Kommunernas kostnader för kultur fördelas på bibliotek, allmän kulturverksamhet, musikskola/kulturskola och stöd till studieorganisationer.

Regioner ansvarar för den regionala nivån för kulturverksamheten. Regionernas kostnader fördelas mellan scenkonst (teater och musik), museer, folkhögskolor och övrigt. Regionerna ansvarar för att fördela statliga medel till kulturverksamheter (se kultursamverkansmodellen).

Staten står för ansvaret på en nationell nivå. Staten ansvarar som huvudman och ägare för bl.a. vissa centrala museer, nationalscener och statliga kulturmyndigheter. Staten har ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Statens utgifter delas upp mellan kultur, folkbildning och medier.

Kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och innebär att varje region får statliga medel till att fördela regional kulturverksamhet i respektive region. Innan var det regeringen som avgjorde vilka regionala kulturinstitutioner som fick rätt till statligt stöd. Kultursamverkansmodellen innebär istället att regionerna fördelar statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. För att de nationella kulturpolitiska målen ska kunna uppfyllas är samspelet mellan kommuner, regioner och staten en förutsättning. Modellen baseras på samverkan och dialog mellan staten och regionerna där de nationella kulturpolitiska mål och regionala prioriteringar ska beaktas. Modellen innebär att regionerna i samråd med kommunerna tar fram regionala kulturplaner som bildar underlag för statens beslut om medfinansiering. De regionala kulturplanerna lämnas in till Kulturrådet (som ansvarar för statens bidrag till regionerna) och ska visa de kultursatsningar en region vill genomföra för att länets invånare ska få god tillgång till kultur inom sju kulturområden:

  1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet
  2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
  3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet
  4. professionell bild- och formverksamhet
  5. regional enskild arkivverksamhet
  6. filmkulturell verksamhet
  7. främjande av hemslöjd


Bibliotek

Det finns flera olika typer av bibliotek. Folkbiblioteket är det bibliotek som kommunerna ansvarar för och där allmänheten har tillträde till och boklån kan ske utan kostnad. Folkbiblioteken regleras i Bibliotekslagen (2013:801). Kommuner och regioner ska enligt bibliotekslagen anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Kungliga biblioteket har alla biblioteksplaner samlade som går och läsa där finns även mer information om biblioteksplaner. Se länk nedan.

Bok.png

Läs mer på sidan:


Skolbibliotek

Frågan om skolbibliotek ha bedömts vara svår att få överblick om och vara ganska komplex. Detta är på grund av att det är många aktörer som har olika uppdrag för skolbibliotek och därmed är frågan över ansvarsfördelningen förvirrande. I dag har KB exempelvis ett uttalat uppdrag kring skolbibliotek medan Skolverket inte har det och ute i kommunerna ligger skolbiblioteken ibland under utbildningsnämnden eller liknande och ibland under kultur- och fritidsnämnden. Skolbiblioteksverksamheten i Sverige regleras i skollagen (2010:800) samt i bibliotekslagen (2013:801). Tillsynsmyndighet är Skolinspektionen, men de arbetar enbart med skollagen som grund. Motsvarande myndighet finns inte för de skrivningar som står i bibliotekslagen.

Det går att sammanfatta till att det finns åtta myndigheter som på något sätt påverkar skolbiblioteken.

Skolinspektionen har tillsynsansvar för skolan och därmed granskar även skolbiblioteken. När det gäller skolbiblioteken ska skolinspektionen kontrollera om eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenehetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan på ett sådant sätt att det går att använda biblioteket som en del av elevernas utbildning. Skolinspektionen granskar även att skolbiblioteket innefattar böcker, informationsteknik och andra medier därtill att det är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Om det saknas skolbibliotek kan huvudman för skolan föreläggas att ordna ett skolbibliotek och följs inte det så blir det vite.

Skolverket är förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet inklusive skolbiblioteken. Skolverket har bland annat uppdrag att om nationella skolutvecklingsprogram, erbjuder fortbildning för skolans personal och utfärdar legitimationer för lärare och förskollärare. Skolbibliotekens personal är en viktig målgrupp i flera av skolverkets uppdrag.

Kungliga biblioteket har ett uppdrag att ha en nationell överblick och främja samverkan och utveckling för det allmänna biblioteksväsendet, inklusive skolbiblioteken. Kungliga biblioteket ansvarar också för Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik. De tillsammans med regionala biblioteksverksamheten och kommunerna arbetar med att följa upp hur biblioteksplanerna har utformats och används.

Kulturrådet ansvarar för handläggning av bidrag och andra frågor. De ger stöd till läsfrämjande insatser och stöd för att köpa in barn- och ungdomslitteratur till folk- och skolbibliotek. De bedriver även utvecklingsarbete med omvärldsbevakning osv inom hela sitt ansvarsområde, inklusive bibliotek.

Myndigheten för tillgängliga medier har i uppdrag att i samverkan med bibliotek och skolor arbeta för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till sådana exemplar av litteratur som de behöver för att kunna ta del av den. De producerar och förmedlar talböcker och punktskriftsböcker.

Skolforskningsinstitutet grundades 2015 och arbetar bland annat med att ta fram systematiska forskningsöversikter för skolan och medverkar till att alla verksamma inom skolor ska får bra förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapliga metoder och arbetssätt.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger specialpedagogiskt stöd om bland annat individens lärande eller pedagogers arbete.

Statens medieråd är en expertmyndighet med uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. De inriktar sig på att tolka och sprida forskning, producera informations- och undervisningsmaterial och fastställa åldersgränser för biofilmer. Mottagargruppen är bland annat bibliotekarier.


Museer

Det kom ut en ny museilag 2017 (2017:563). SKR har även skrivit ett cirkulär kring den nya lagen (17:43). Lagen omfatta det allmänna museiväsendet som innebär statliga, regionala och kommunala museer, även andra museer vars styrelse eller ledningsorgan mer än häften av antalet ledamöter är utsedda av stat, kommun eller region. I museilagen beskrivs att ett museum utifrån sitt ämnesområde ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Lagen lyfter även museernas ansvar för kunskap, allsidighet, öppenhet och aktivt förvalta sina samlingar.

Museilagen fastställer även vilka roller och ansvar museerna och deras huvudmän (exempelvis kommuner eller regioner) har i förhållande till varandra. Detta har utarmat i en debatt som beskrivits som ”armlängds avstånd” mellan politiken och verksamheten.

Kulturskola

Kultur- och musikskolor är en frivillig kommunal verksamhet. Ansvar och organisation för kulturskolor varierar. Detta beror på hur man ser på verksamheten, antingen ingår kulturskolor under barn- och utbildningsnämnd och motsvarande eller ligger det i kultur- och fritidsnämnd eller liknande. Det finns däremot förvaltningar inom kommunen som har en kultur- och utbildningsförvaltning som kulturskolan ingår i. Detta resulterar i att det finns en stor samverkan mellan skola och kulturskola även om de har olika roller. Kulturskolan står för frivillig undervisning enligt kommunala beslut medan skolan ansvarar för undervisning enligt nationella styrdokument. Samverkan sker på olika sätt, det kan vara att skolan erbjuder sina lokaler för kulturskolans verksamheter. Det kan också göra projekt tillsammans som en del av undervisningen. SKR har gjort en rapport från 2016 som hur samverkan mellan kulturskola och skola fungerar. Rapporten visar bland annat att 95 % av kulturskolorna samverkar på något sätt med skolan. Det vanligaste målet med samverkan är att ge alla barn möjlighet att utöva kultur.

SKR har tagit fram avtal som ger kommuner rätt att mot ersättning kopiera noter och sångtexter för undervisning inom musik- och kulturskolor för kalenderåren 2020-2022. Det nya avtalet ger rätt till analog och digital kopiering.

Regeringen har arbetat fram en nationell strategi för statens insatser för kulturskoleverksamhet. Regeringen föreslår ett nationellt mål för de insatser som ska stöda de kommunala kulturskolorna för att erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i kulturella och konstnärliga uttryckssätt.

Statens kulturråd inrättade ett nationellt kulturskolecenter under 2018. Centrets uppgift är att stödja kulturskoleverksamheten med erfarenhetsutbyten, samverkan osv. Kulturrådet har också i uppgift att kartlägga utbildningsvägar.

Kulturskolerådet är en ideell förening där kommuner samverkar för en högkvalitativ kulturverksamhet.