Socialtjänst och LSS

Från Sydarkiveras Wiki


Ärenden som rör enskilda inom Socialtjänst (SoL) och Service och stöd till funktionshindrade (LSS) ska dokumenteras. Dokumentationen ska visa vilka beslut och åtgärder som vidtagits i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör en akt (en s.k. personakt) upprättas över personer som är föremål för ärende inom socialtjänsten eller LSS. Personakten utgör själva grunden för informationshanteringen inom de båda verksamheterna och en korrekt hantering av akten är därför av avgörande betydelse för att säkerställa en rättssäker och kvalitetsmässigt tillförlitlig verksamhet.

Av Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:5 4 kap. 6 § framgår att ”en personakt ska innehålla en journal samt upprättade och inkomna handlingar av betydelse för handläggningen av ett ärende eller för genomförande eller uppföljning av insatser.” I de fall en kommun beslutar om insats men själva verkställigheten av beslutet genomförs av en annan kommun eller av en enskild aktör, bör den personakt som upprättas hållas samman av den som verkställer beslutet.

Handlingar som tillhör personakt inom nämnd som hanterar socialtjänst eller funktionsstöd, och som svarar för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, behöver enligt 2 § Offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) inte diarieföras. Undantag från skyldigheten att diarieföra gäller endast om det finns en personakt i ärendet (akten kan vara både digital och pappers-baserad).


Styrande regelverk för informationshanteringen inom Socialtjänsten och LSS

Ett flertal lagar och förordningar reglerar hur verksamhetsinformation inom Socialtjänsten och LSS hanteras och arkiveras. Här är några exempel:

  • Socialtjänstlagen (2001:453)
  • Lag och om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387)
  • Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454)
  • Socialtjänstförordningen (2001:937), verksamhet inom familjerätten som bedrivs av kommunen enligt föräldrabalken (FB 1948:381)
  • Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
  • Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) (1988:870)
  • Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) (1994:137)
  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
  • Arkivlagen (1990:782)
  • Tryckfrihetsförordningen (1949:105)


Diarieföring inom socialtjänst och LSS

Inom socialtjänsten och LSS är grunden för informationshanteringen, som tidigare nämnts, personakten. Genom akten hålls handlingar knutna till ett ärende samlade. I de fall det ännu inte finns en personakt eller det gäller information som inte ska återfinnas i en personakt, ska informationen diarieföras för att hållas ordnad och sökbar.

Diarieföring kan då ske på två sätt. Man kan använda sig av det ordinarie dokument- och ärendehanteringssystemet i kommunen och lägga upp ett ärende för varje handling. Varje anmälan, elavstängning o.s.v. får ett eget ärendenummer och till det ärendet tillförs sedan beslut om att inte starta en personakt eller en notering om att ärendet är överflyttat till verksamhetssystem för handläggning. Om inte dokument- och ärendehanteringssystemet används kan man använda en kronologisk pärm där pärmen i sig är diarieförd och det i pärmen finns ett register med löpnummer. Registret måste i så fall innehålla samtliga uppgifter om varje handling som krävs vid registrering dvs. löpnummer, datum, ärendemening samt avsändare/mottagare. I båda fallen understryker Socialstyrelsen vikten av att hela ärendet är samlat d.v.s. både anmälan, eventuell utredning och beslut om att inte inleda ett ärende med personakt. Det innebär samtidigt att det inte är möjligt att använda samlingsnummer, då användandet av dessa medför att ärendet varken är samlat eller lätt sökbart.

Exempel på ärenden som ska diarieföras:

  • En anmälan om missförhållanden (enligt 14 kap 1 § SoL) från allmänhet och myndigheter som leder till ett snabbt beslut om startande av utredning behöver inte diarieföras. Det räcker att anmälan tillförs personakten i ärendet. Men vid längre dröjsmål (tre dagar eller mer) måste anmälan diarieföras.
  • Handlingar som inte kan tillföras personakt måste diarieföras. Dessa omfattas inte av undantaget för diarieföring som handlingar som hamnar i en personakt gör. Följande handlingar omfattas av kravet på diarieföring; anmälan om att barn far illa (orosanmälning), hyresskuld/elavstängning och LOB-anmälan.
  • Domar och överklagande som tillhör personakt behöver i normalfallet inte diarieföras. Om en dom eller ett överklagande som kommer in till kommunen läggs i en personakt behöver den inte registreras. JO har i sin ämbetsberättelse 2001/02 s. 227 yttrat att en överklagandeskrift rörande ett enskilt ärende är en sådan handling som tillhör personakten och som social-nämnder inte behöver registrera. För det fall exempelvis en journalist vill se vilka domar som finns där kommunen varit part så kan denne vända sig till aktuell domstol, som har diarium över avkunnade domar och beslut. OBS! Domar som kommer in för kännedom till kommunen eller överklagande som inte tillhör en personakt ska däremot diarieföras då de inte är undantagna från registrering.

Exempel på handlingar som ska diarieföras även om de tillhör enskilda ärenden:

  • Individuella tillsynsärenden (Socialstyrelsen eller Justitieombudsmannen). Handlingarna i ett individuellt tillsynsärende som är självständigt från det grundläggande ärendet skall inte läggas i personakt utan i en egen akt i det allmänna diariet.
  • Handlingar angående anmälan om allvarligt missförhållande i omsorgerna enligt Socialtjänstlagen 2001:453 14 kap. 1 § och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1993:387 24 b § (Lex Sarah) ska diarieföras. Lagstiftningen föreskriver att missförhållanden, både utförda handlingar och handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa ska rapporteras. Anmälan görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utredningen med beslut förvaras ibland de diarieförda handlingarna men kopia av beslut eller notering om beslutet kan göras i berörd journal.

Lex Sarah

Om ett missförhållande är allvarligt eller det finns påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska verksamhetsansvarig snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Med missförhållanden, som ska rapporteras enligt SoL 14 kap. 3 § SoL och LSS 24 b § LSS, avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande.

Lex Sarah anmälningar ska diarieföras och bevaras. Utredningen med beslut förvaras tillsammans med de diarieförda handlingarna. Om utredningen berör enskild person så tas en kopia av beslutet eller görs en notering i berörd personalakt. Handläggningen som rör allvarliga missförhållanden ska fortlöpande dokumenteras. Allt som är av betydelse för utredningen ska dokumenteras.

Av dokumentation ska framgå:

  • Vad det anmälda missförhållandet bestod i
  • När den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot
  • Vem som gjorde anmälan
  • När och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes
  • Vad som framkom när anmälan utreddes
  • Vilket beslut som utredningen avslutades med
  • Vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan
  • När (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs.


Hantering av personakter

I kommunal verksamhet finns det idag vanligtvis både en digital akt och en pappersakt i samma ärende. Dessa utgör i själva verket delar av en och samma akt. Strävan bör vara att information som skapas digitalt förblir digital och att information som inkommer på papper görs digital genom skanning. Ambitionen bör vara att samla så mycket som möjligt i ett medium, företrädelsevis digitalt.

Om kommunen har avtal med privata aktörer så ska personakter som skapas hos dem förvaras hos dem till dess avtalet antingen upphör eller personen inte längre berörs av avtalet. Då överförs hela personakten till kommunen, d.v.s. både den digitala delen och pappersdelen, för arkivering. Vid avtalstecknande med privata aktörer är det viktigt att reglera hur personakter ska förvaras och arkiveras. I många fall sker ansökan och handläggning av ansökan hos kommunen medan verkställigheten sker hos en privat aktör. Det är då viktigt att information tillhörande personakten hålls samlad vid arkivering. Beroende på hur lång tid som gått efter sista anteckning kan arkivering ske hos arkivmyndighet eller hos den nämnd som är ansvarig. Kontakta gärna Sydarkivera för mer information.

Särskilda boendeformer med ramavtal

I avtal som skrivs med entreprenörer inom särskilda boendeformer, skall det i avtalet vara infört att entreprenören skall vårda och bevara personakter i enlighet med arkivmyndighetens regler. Vid dödsfall eller efter avslutat vårdtillfälle skall personakten överlämnas till beställaren i den kommun där ansvarig nämnd finns.

Barn och familjehem har separata akter. I familjehemmets akt förvaras medgivandet, avtal och utbetalningar m.m. I barnets akt finns uppgifter rörande barnet och vården. Syskon som är placerade har separata akter.

Barnets akt

Vid myndighetsutövning med stöd av SoL eller LSS ska genomförandet av beslutad vård- och behandlingsinsats dokumenteras (SoL 11 Kap. 5 § SoL). Inför överväganden och beslut om vård ska barnets inställning dokumenteras. I underlaget till beslut om placering i ett rekryterat hem ska skälen för att anknytningshem inte valts dokumenteras (SoL 6 Kap).

Barnet har rätt att ta del av handlingar som rör barnet självt. Handläggaren kan emellertid, efter att ha gjort en bedömning av barnets mognad och lämplighet, hindra barnet från att ta del av sin egen akt. När barnet fyllt 18 år ska en egen personakt läggas upp. I vårdnadshavarens personakt görs samtidigt en anteckning om att en ny akt upprättats.

Utredning och beslut med anledning av anmälan mot familjehem ska dokumenteras och diarieföras i allmänna diariet. En kopia på utredningen och beslutet kan förvaras i familjehemmets personakt. Originalet förvaras i diariet. Resultatet av utredningen och beslutet ska, om uppgifter som fram-kommit påverkar barnets förhållanden, delges vårdnadshavaren och förvaras som kopia i barnets akt. Även dessa beslut ska diarieföras.

Familjehemmets akt

All dokumentation som rör familjehemmet och utredningen av familjehemmet ska förvaras i personakt för familjehem. En personakt läggs upp oavsett om familjen kommer att anlitas eller inte. Familjehemsakter ska bevaras. I de fall en personakt skapats men familjehemmet aldrig använts för någon placering kan emellertid akten gallras.

Om utredningen avbryts eller om utredningen inte leder till placeringsbeslut ska redogörelse för orsaken dokumenteras i akten. Resultatet av intervjun med familjehemmet dokumenteras i en sammanfattning och ingår i ett kommande underlag för placeringsbeslut. Hjälpblanketterna (intervjuformulären) förstörs. Familjehemsutredningen utgör underlag för beslut om placering av ett barn i ett visst hem. Vårdnadshavaren ska, som vid andra beslut, underrättas om beslutet. Innan barnet flyttar till familjehemmet upprättas ett avtal mellan nämnden och familjehemmet om de villkor som ska gälla för uppdraget. Handlingar om familjehem ska hanteras i enlighet med bestämmelserna i Offentlighets- och sekretesslagen.

Gallring och bevarande av personakter

Informationshanteringen inom socialtjänsten och LSS avviker från annan kommunal verksamhet så till vida att informationen som hanteras huvudsakligen ska gallras. Gallringen är dessutom tvingande och ska ske fem år efter sista anteckning i ärendet. I övrig kommunal verksamhet ska de allmänna handlingarna som huvudregel bevaras medan de som sagt inom socialtjänst och LSS ska gallras.

Gallring inom socialtjänsten

Uppgifter i en personakt som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i Lag om personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454), skall gallras fem år efter sista anteckning gjorts i akten. Informationen kan dock gallras först sedan uppgifter angående den aktuella personen gallrats i sammanställningen (12 Kap 1 § SoL). Uppgifter i en sådan sammanställning som avses i Lag om personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Observera att uppgifter i socialregistret alltså ska gallras senast i samband med att personakten gallras eller avställs för bevarande hos arkivmyndigheten. Den digitala så väl som den analoga delen av personakten ska gallras vid samma tillfälle. Gallringen ska dokumenteras genom en lista på de personnummer som gallrats. Gallringen ska göras årligen och den ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde. Det bör finnas en gallringsplanering där det bland annat står vem som är ansvarig för gallringen i verksamhetssystemet/en samt för gallring av pappersakterna.

Gallringen i verksamhetssystemet/en bör ske 2–3 gånger per år i större kommuner och 1 – 2 gånger per år i mindre kommuner. Det blir då mindre filer att hantera per gång och verksamhetssystemet avlastas kontinuerligt då personakter som verksamheten inte längre ska ha tillgång till avlägsnas från systemet. Om en anmälan/förhandsbedömning tillförs en redan existerande personakt där samtliga ärenden och insatser är avslutade sedan tidigare förlängs gallringsfristen för redan befintliga handlingar i akten.

Personakter i papper som ska gallras efter fem år avskiljs från övriga akter redan i samband med avställning för arkivering. Dessa akter förvaras av förvaltningen i avvaktan på att gällande gallringsfrist löpt ut.

Handläggaren ansvarar för att handlingar av tillfällig eller av uppenbart ringa betydelse gallras ur personakten före avställning för arkivering. Gallring av handlingar med kortare gallringsfrist än 5 år ska genomföras kontinuerligt utan hänsyn till när ärendet avslutas. Handlingar som ska gallras ska finnas med i den informationshanteringsplan som ansvarig myndighet har fattat beslut om. Gallring får endast ske om det finns myndighetsbeslut, eftersom gallring innebär förstöring av allmänna handlingar.

Innan akterna lämnas över för förvaring i närarkiv eller senast innan arkivering ska de rensas. Det är handläggarna som rensar akterna på kladdlappar, utkast, kopior, plastfickor, gem m.m. innan de överlämnas. Rensningen får inte omfatta allmänna handlingar och det krävs därför inte heller något myndighetsbeslut för rensning. Avtal enligt Föräldrabalken 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § andra stycket föräldrabalken som godkänts av socialnämnden skall arkiveras separat och får inte gallras förrän barnet fyllt arton år.

Gallring inom LSS

Bevarande och gallring av handlingar i en personakt regleras i 21c och 21d §§ i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387). Om anteckningar och andra uppgifter i en personakt tillhör en sådan sammanställning som avses i Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) ska uppgifterna gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten.

Handläggaren ansvarar för att handlingar av tillfällig eller av uppenbart ringa betydelse gallras ur personakten vid arkivering.

Bevarande inom socialtjänsten

Bevarandet inom Socialtjänsten kan sägas vara av två typer; bevarande utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och bevarande för forskningsändamål.

Av rättssäkerhetsskäl och för att personer skall ha möjlighet att söka reda på sitt sociala ursprung skall, enligt SoL 12 kap. 2 §, följande handlingar bevaras för framtiden:

  • Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning av faderskap.
  • Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption.
  • Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att ett barn har placerats i ett hem för vård eller boende, i ett familjehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Observera att det endast är personakter som resulterat i en placering av ett barn som ska bevaras. Personakter tillhörande personer födda den 5:e, 15:e och 25:e i varje månad skall också bevaras (SoL Kap 12 2 § och Socialtjänstförordningen 7 Kap 2 §). De här individernas personakter bevaras för framtida forskningsändamål. Inom Ekonomiskt bistånd förekommer familjeakter som berör flera individer. Är någon person som ingår i familjeakten född den 5:e, 15:e och 25:e bevaras hela akten.

Inom vissa intensivdataområden gäller totalt bevarande av personakter, d v s att samtliga akter som berör ärende inom socialtjänsten bevaras. Detta gäller till exempel kommunerna i Östergötlands Län. Utöver här nämnda grunder för bevarande kan även handlingar bevaras för framtiden utifrån kraven i Arkivlagen 3 §.

Bevarande inom LSS

Även inom LSS kan bevarandet delas upp i två typer; bevarande i individens intresse och för forskning. Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med insats i form av boende utanför föräldrahemmet, i till exempel familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar, ska bevaras (21d § LSS).

Personakter tillhörande personer födda den 5:e, 15:e och 25:e i varje månad är också de undantagna från gallring och ska bevaras för framtida forskningsändamål (21c § LSS).

Personakter i papper bör redan vid avställning för arkivering delas upp i ärenden med handlingar som ska bevaras respektive ärenden med handlingar som ska gallras.

I enlighet med LSS finns både gallringspliktiga personakter och personakter som skall bevaras. Avställning skall ske när ärendet är avslutat och akten skall då föras över till en av följande serier och där ordnas i personnummerordning:

  • Personakter som är upprättade i samband med insatser riktade mot barn och ungdom och som skall bevaras
  • Personakter för vuxna som skall bevaras för forskningens behov (födda den 5, 15 och 25 i varje månad)
  • Personakter för vuxna som skall gallras (födda övriga kalenderdagar)

Utöver här nämnda grunder för bevarande kan även handlingar bevaras för framtiden utifrån kraven i 3 § Arkivlagen.

Digitalt bevarande av personakter

Merparten av informationshanteringen i verksamheterna är idag digital. Den digitala personakten betraktas allmänt som det huvudsakliga dokumentationsmediet medan den analoga akten utgör komplement. I flera kommuner pågår även ett arbete mot helt digitala ärendeflöden och följaktligen enbart digitala personakter. De digitala personakterna skapas vanligtvis i olika verksamhetssystem. Flertalet av systemen inom socialtjänst och LSS har idag funktionaliteter för gallring samt möjlighet att exportera ut information från systemet. En del system har funktionaliteterna som standard medan det i andra fall krävs att systemet kompletteras med olika moduler. Den exporterade informationen kan sedan levereras till Sydarkiveras e-arkiv för att bevaras för framtiden.

Den exporterade informationen från den här typen av verksamhetssystem består vanligtvis av strukturerade filer, vilket innebär att det till de exporterade filerna finns en förklarande specifikation. Exporten består oftast av en XML-fil motsvarande den digitala akten, ett XML-schema som förklarar innehåll och struktur i XML-filen samt en transfereringsfil och stilmall (Stylesheet), vilka gör det möjligt för användaren att läsa innehållet i XML-filen. Därutöver omfattar vanligtvis exporten också bilagor till personakten i till exempel PDF-format. Sydarkivera hanterar den här informationen i en leveransprocess för leverans till slutarkivering.

Eftersom det mestadels finns både en digital och en analog del av samma akt kommer arkiveringen att bli splittrad på e-arkiv och fysiskt arkiv. För de förbundsmedlemmar som har delat arkivmyndighetsskap innebär det att den digitala delen arkiveras hos Sydarkivera medan den analoga delen arkiveras i kommunarkivet. Vid en förfrågan angående utlämnande av personakt behöver frågeställaren således vända sig med sin förfrågan både till Sydarkivera och till kommunarkivet. För de medlemmar som har hel arkivmyndighet arkiveras både den digitala och den analoga delen av personakten hos Sydarkivera.

Analogt bevarande av personakter

I många kommuner finns fortsatt två delar av en och samma personakt, en i papper och en digital. Även om den digitala personakten betraktas som den huvudsakliga akten är det av största vikt att också pappersakten hanteras på ett korrekt sätt vid gallring och arkivering. Det finns annars risk för att för individen och forskningen viktig information går förlorad. Om merparten av informationen är digital och återfinns i den digitala personakten och det följaktligen endast finns enstaka handlingar i papper, behöver inte en analog akt upprättas. Det kan då räcka med att handlingarna förvaras i personnummerordning eller alfabetisk ordning. För mer information kring detta kontakta Sydarkivera.

Då flera familjemedlemmar är berörda av ett ärende, dvs. föremål för utredning eller insatser, får en gemensam akt användas endast om det rör sig om ekonomiskt bistånd. I övriga fall ska det finnas en akt per person. Om en person som barn är föremål för insatser (till exempel enligt lagen om vård av underåriga, LVU) och senare som myndig får stödinsatser enligt Lag om vård av missbrukare (LVM), får inte ärendena sammanföras i en gemensam akt. LVU-akten och LVM-akten får däremot arkiveras tillsammans med avskiljande omslag och egna försättsblad. Båda akterna bildar då en persondossier. Det bör genom hänvisning framgå om akten är delad i en digital del och en del på papper (s.k. pappersakt).

Varje akt ska förses med ett försättsblad med uppgifter om:

  • klientens (aktledarens) personnummer, namn och adress,
  • att den enskilde har god man eller förvaltare enligt Föräldrabalken 1949:381 Kap. 11 samt
  • att det finns ett beslut om sekretessmarkering eller kvarskrivning enligt Folkbokföringslagen 1991:481 16 § som avser den enskilde.
  • Om en personakt avser ett barn, bör det dessutom framgå av försättsbladet:
  • vem som är barnets vårdnadshavare, och
  • om barnet har god man enligt Lag om god man för ensamkommande barn 2005:429.

Namn på klient (aktledare) och personnummer samt vilket ärende det rör sig om ska framgå av aktomslaget. Det ska även antecknas på personakten när sista anteckning i akten är gjord samt år för utgallring. Detta är viktigt för att underlätta framtida gallring.

Vid avställning av personakter som bevaras i individens intresse tillämpas femåriga avställnings-perioder. Detta betyder att samtliga ärenden som avslutats under den aktuella femårsperioden arkiveras i en följd enligt gällande serieindelning. Inom avställningsperioden sorteras akterna i personnummerordning.

Följande ärenden med bevarandekrav skall ordnas i separata serier:

  • Personakter rörande faderskap
  • Personakter rörande adoptioner
  • Personakter rörande placerade barn
  • Personakter för familjehem, kontaktpersoner/-familjer

Förutom ovanstående ärenden ska även personakter för personer födda 5:e, 15:e och 25:e i varje månad bevaras. Akterna arkiveras i följande serier:

  • Personakter för ekonomiskt bistånd, OBS! Om familjeakt används så räcker det att en i familjen är född 5, 15, 25 för att samtliga handlingar om familjen ska bevaras.
  • Personakter för vuxna.
  • Personakter för stödinsatser riktade mot barn och familj
  • Vårdnads-, boende- och umgängesärenden (VBU-ärenden)

Personakter i papper bör redan vid avställning för arkivering delas upp i ärenden med handlingar som ska bevaras respektive ärenden med handlingar som ska gallras. Gallringspliktiga akter avställs och sorteras så att det klart framgår när gallringsfristen löper ut och gallringen kan verkställas.

Gallringsbara personakter ordnas förslagsvis i separata serier enligt ovan alternativt i en gemensam utgallringsbar aktserie. De här akterna ska inte levereras till arkivmyndigheten utan förvaras och gallras på respektive förvaltning. Ett undantag utgör personakter från intensivdataområden där samtliga förekommande personakter ska levereras till arkivmyndigheten för bevarande.



▼ HANDBOKEN ▲

Verksamhetsområden

Arkivleveranser

Arkivredovisning

Arkivtillsyn

Dataskydd

Digitalisering - digitalt arbetssätt

Hantera, lagra och förvara

Hemliga handlingar

Informationshantering

Insyn och åtkomst

Organisation och roller

Praktiskt arbete i arkivet

Standarder

Systemförvaltning

Särskilda informationstyper

Guider till Sydarkiveras verktyg

External testbed / Extern testbädd

VerkSAM Arkivredovisning