Ljud och rörlig bild

Denna sida är under konstruktion!
Denna sida kan innehålla fel, dåliga formuleringar eller sakna material.
Våra duktiga wikiredaktörer arbetar med att slutföra materialet så fort som möjligt!

Sydarkivera bevakar området när det gäller bevarandeformat och metadata för olika typer av mediafiler. Bland annat är Sydarkivera med i referensgruppen för Riksarkivets projekt FormatE som arbetar med att ta fram föreskrifter för bevarandeformat.

Arbetet framåt med digitala arkivleveranser tar höjd för två olika scenarier:

Audio-och videoupptagningar som producerats i form av komprimerade filer i standardiserade format
Professionellt producerad audio/video

Komprimerade standardformat

Mediafiler av detta slag är i hög grad standardiserade för att möjliggöra överföring mellan olika webbtjänster och appar. Det är ett begränsat antal format. Det innebär att det finns mediaspelare att tillgå som är licensierade med öppen källkod. Bevarande i befintligt format är därför huvudspåret för Sydarkivera. Att konvertera redan komprimerade format till andra komprimerade format är inte en möjlig lösning ur bevarandesynpunkt då varje konvertering innebär ytterligare försämring av kvalitet på ljud och bild. Digitala audio-och videoupptagningar finns ibland i verksamhetssystem och ärende-och dokumenthanteringssystem. De följer då med de digitala arkivleveranserna från dessa system.

Det finns särskilda bilddatabaser/mediaarkiv och andra generella tjänster och system för att hantera bilder och inspelningar av ljud och bild. Leveranser från dessa system behöver utredas närmare. De innehåller förutom mediafilerna vanligtvis uppgifter om till exempel upphovsrätt och motiv som behöver följa med till slutarkiv.

I listan nedan finns vanligt förekommande format för komprimerad audio och video. De kan spelas upp med de flesta spelare. I de fall som det är verksamhetens som producerar inspelningar så är det bra att försöka begränsa vilka format som sparas. Det beror på vad verksamheten har tillgång till för utrustning, och vilka behov det finns vad, vilket eller vilka format som är mest lämpliga. Förbundsmedlemmarna kan höra av sig till Sydarkivera med frågor för att få råd om lämpliga format. När det gäller inspelningar som skickas in till kommunen rekommenderar vi att spara dem i befintligt skick.

Lista med komprimerade standardformat

.MPG (MPEG-audio/video, generell)
.MPEG (MPEG-audio/video, generell)
.MPG2 (MPEG2-audio/video)
.MPEG2 (MPEG2-audio/video)
.MP2 (MPEG2-audio/video)
.MPG4 (MPEG4-audio/video, generell)
.MPEG4 (MPEG4-audio/video, generell)
.MP4 (MPEG4-audio/video, generell)
.M4V (MPEG4, endast video)
.M4A (MPEG4, endast audio)
.M2V (MPEG2, enbart video)
.M2A MPEG2, enbart audio)
.M2TS (MPEG2 Transport Stream. Mindre vanlig, men förekommer.)
.H264 (H264, högbandbredds audio/video under MPEG4-standarden. Används för HD-video)
.AVI (Generell container för alla möjliga audio- och videoformat)
.MKV (Generell container för alla möjliga audio- och videoformat. Oftast MPEG4)
.AAC (Enbart audio. Advanced Audio Codec)
.MP3 (Enbart audio. MPEG1 Layer3)
.OGG (Enbart audio. OGG Vorbis)
.3GP (Förenklad variant av MPEG4/H264, specifikt för mobila enheter. På uppgång.)
.3G2 (En hårdare komprimerad variant av 3GP för mindre utrymmesåtgång)
.WEBM (Open-source initiativ från Google. Videocodec VP8, audiocodec Vorbis. Likt Matroska i containerformat)
.MJPG (Motion-JPEG. Video komprimerad enligt JPEG-standard. Varierande audiocodec)
.MJP (Motion-JPEG)

Professionellt producerad audio/video

Förbundsmedlemmarna upphandlar i förekommande fall professionell produktion av audio/video, till exempel TV-sändningar från fullmäktige. Sydarkivera behöver arbeta fram rekommendationer för kravställning av arkivexemplar. I detta fall produceras ibland filmer i så kallade rå-format, okomprimerade format, som gör det möjligt att konvertera till önskat målformat på ett kontrollerat sätt. TV-arkiven runt om i världen har erfarenheter av bevarande av denna typ av material och det är därifrån som rekommendationer, metoder och rutiner behöver hämtas. Professionellt producerad audio/video kräver en separat utredning eftersom det är en mer komplex fråga. Inte bara när det gäller de tekniska formaten utan även upphovsrätt och hur materialet kan hanteras avseende lagring och distribution. Det finns hela arkivinstitutioner som endast arbetar med denna typ av material. Sydarkivera kommer att behöva samarbeta med Kungliga biblioteket (KB), andra arkivinstitutioner samt förbundsmedlemmarnas kommunikationsavdelningar och leverantörer för att komma fram till en framtidssäker och hållbar hantering av detta material

Handboken

Verksamhetsområden

Arkivorganisation